Företaget lämnar in en ansökan om konkurs till tingsrätten när det inte längre kan uppfylla sina ekonomiska åtaganden och därmed inte kan fortsätta sin verksamhet på ett hållbart sätt. Ansökan innebär att företaget formellt begär att rätten ska fastställa att det är i konkurs och att en konkursförvaltare utses för att hantera boet. I ansökan redovisas företagets ekonomiska situation, inklusive tillgångar, skulder och eventuella andra omständigheter som kan vara relevanta för konkursförfarandet. Tingsrätten prövar ansökan och om den godkänns, inleds konkursprocessen, där en konkursförvaltare får i uppdrag att utreda och förvalta företagets tillgångar och skulder enligt gällande lag.

När tingsrätten beslutar om konkurs förlorar företagets ledning kontrollen över bolaget, vilket kallas ”rådighetsförlust”. Detta innebär att de inte längre kan fatta beslut om företagets verksamhet eller tillgångar. Istället tar en konkursförvaltare över ansvaret för företaget och förvaltar dess tillgångar enligt gällande lag. Förvaltaren ser till att tillgångarna värderas och används för att betala skulder, och styr hela processen framåt för att avsluta konkursen. Ledningen har inte längre något inflytande över företagets beslut.

Konkursförvaltaren hanterar konkursboet genom att driva in företagets utestående fordringar och sälja tillgångar, som inventarier, maskiner eller fastigheter, för att få in pengar. I vissa fall kan hela verksamheten säljas. Vanligtvis sägs personalen upp under denna process, eftersom verksamheten inte kan fortsätta som tidigare. Konkursförvaltaren ansvarar för att följa arbetsrättsliga regler och se till att de anställda får den ersättning de har rätt till. Målet är att maximera värdet på tillgångarna och betala borgenärerna så mycket som möjligt.

Lönegarantin är ett skydd för anställda när deras arbetsgivare går i konkurs. Den innebär att Länsstyrelsen betalar ut lönerna istället för arbetsgivaren, för att ge de anställda ekonomisk trygghet under konkursprocessen. Lönegarantin täcker löner upp till ett visst belopp och för en viss period, samt vissa andra förmåner som ob-tillägg. Det finns ett tak för hur mycket som kan betalas ut, och garantin gäller för löner som inte har betalats ut de senaste månaderna innan konkursen. På så sätt säkerställs att de anställda får lön trots företagets konkurs.

Konkursförvaltaren gör en noggrann bouppteckning över företagets tillgångar och skulder för att få en tydlig bild av den ekonomiska situationen. Detta är en viktig del av konkursprocessen, eftersom det hjälper förvaltaren att fastställa vilka tillgångar som kan användas för att betala borgenärerna och vilka skulder som måste hanteras. Företagets företrädare, såsom ägare eller styrelsemedlemmar, kallas sedan till ett edgångssammanträde i tingsrätten. Vid detta möte bekräftar företrädarna att all nödvändig information om företagets ekonomi och verksamhet har lämnats korrekt och fullständigt. Detta är en viktig procedur för att säkerställa att konkursförvaltaren har all den information som krävs för att kunna hantera konkursboet på ett rättvist och transparent sätt

Konkursförvaltaren utreder om vissa transaktioner kan återvinnas, vilket innebär att betalningar eller överföringar som gjorts innan konkursen kan återföras till konkursboet. Om en transaktion bedöms som ogynnsam för boet, till exempel om betalningar har gjorts till vissa borgenärer före andra eller om företaget har överfört tillgångar utan att få full ersättning, kan förvaltaren försöka återta dessa medel. Syftet är att säkerställa att alla borgenärer behandlas rättvist och att tillgångar som felaktigt har tagits bort från boet återförs för att täcka skulder på ett rättvist sätt.

Om det finns pengar att dela ut i konkursen kan ett bevakningsförfarande inledas. Under detta förfarande får alla borgenärer möjlighet att anmäla sina krav till tingsrätten för att få dem erkända. Det är viktigt att borgenärerna anmäler sina krav inom den angivna tidsfristen, eftersom de som missar detta kan förlora rätten till betalning. Bevakningsförfarandet säkerställer att alla krav beaktas och att fördelningen av de tillgängliga medlen sker på ett korrekt och rättvist sätt.

Konkursförvaltaren lämnar ett förslag på hur de tillgängliga pengarna ska fördelas mellan borgenärerna, baserat på de prioriteringar som gäller enligt konkurslagen. Förvaltaren tar hänsyn till varje borgenärs krav och fastställer hur mycket varje borgenär kan få utbetalt. Samtidigt lämnar förvaltaren in en rapport om sitt arbete under konkursprocessen och sitt arvode, vilket ska godkännas av tingsrätten. Utdelningsförslaget granskas noggrant av tingsrätten och borgenärerna, och när det är godkänt kungörs det offentligt, så att alla parter har möjlighet att ta del av beslutet innan utbetalningar görs. Denna process säkerställer transparens och rättvisa fördelningar av de tillgångar som finns kvar i konkursboet.

När utdelningsförslaget har fastställts och de tillgängliga pengarna har fördelats till borgenärerna, avslutas konkursprocessen. Det innebär att konkursförvaltaren slutför alla sina åtgärder, inklusive att säkerställa att alla krav har betalats enligt de prioriteringar som fastställts. När fördelningen är genomförd och alla nödvändiga administrativa uppgifter är klara, avregistreras bolaget från Bolagsverket och betraktas som upplöst. Detta markerar slutet på konkursförfarandet, och bolaget existerar inte längre som en juridisk enhet. Konkursförvaltaren upprättar slutrapport och skickar in den till tingsrätten för godkännande, och när tingsrätten har godkänt rapporten och avslutat ärendet, anses konkursen vara avslutad.